Wimme
Barru
RockAdillo Records
Wimme (Saari), från nordvästligaste hörnet av finska lappland, tar med sin 4:e CD jojken ytterligare ett steg in i 2000-talet. Han har en nyansrik kärv stämma som ibland närmar sig mongolisk strupsång. Den svävar över Jari Kokkonen och Matti Wallenius fantasirika, hetsigt drivande, teknokomp. På ett par spår medverkar Hedningarnas Tellu Turkku och Liisa Matveine med suggestiva tjut. En jämförelse med Brian Enos och Robert Fripps klassiker Life In the Bush of Ghosts från 1981 känns inte helt fel.
Det här är ingen sockrig, inställsam, naturlyrisk naturfolksandlighet. Wimme jojkar lika väl om vattenfall, virvlande snö och rävar som om Calcutta. Tidigare har han förärat Texas en magisk jojk.
De blippande och blurpande apparaterna kan ta över lite väl mycket men på de flesta spår som den återhållna, ödesmättade Durban känns kombinationen elektronik-jojk helt rätt. En CD full av överraskningar och begåvade infall.
Kärv Nutidsjojk
Wimme – Mun
Wimme Saari från finska Lappland har en mörk, kärv stämma som tillsammans med en expressiv avskalad musik med instrument som klarinett, harmonium, cyckelpump och tom-tom-trummor skapar en bild av ett uråldrigt musiklandskap utan sockrat naturflum. Med sig har han på flera spår Ulla Pirttijärvi vars röst bidrar med en nordamerikansk indianstämning. Tidigare har Wimme jojkat både Calcutta och Durban, här förärar han Paris en tillbakalutad lätt humoristisk jojk. I en tidig liveinspelnijng från Färöarna tolkar Wimme Texas i en magisk suggestiv upphetsande tecknojojk. Sådana höjder når han inte här men liksom Marie Boine har Wimme befriat den samiska jojken och gjort den till musik för vår tid.
Jan-Anders Eriksson