Matthieu Bordenave
Patrice Moret
Florian Weber
La traversée
ECM
Europeisk melankoli. Fransk saxofonist, tysk pianist, schweizisk bassist i ett ytterst lugnt, glest, stilla album, kryddat med återhållen dissonans. Vackert utan nämnvärd sötma. Bordenaves tenorsax är som en sovandes stilla andning. I ”River” med bara sax och piano rullar höstdimmorna sakta in över en öde slätt. Låtarna snuddar vid utplåning. I stycket ”Incendie blanc” anas en snabbare lust i pianot och i ”The Path” där en fågel kvittrar någonstans inne i dimmorna har saxofonen drag av Ben Webster-flås. ”Ventoux” överraskar med ett bassolo. Ett homogent album där alla låtar liknar varandra som ger mig en oemotståndlig lust att värma en kopp kammomillte lägga sig ner dra en filt över sig och somna in. Sagt och gjort…
Jan Anders Jatte Eriksson